V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

En stadig ökning av psykisk ohälsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgångspunkt i ungas berättelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohälsa och av att i samband med detta söka och få stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor på internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berättelser av nio unga vuxna (20-25 år) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ?En reflexiv tillit?, ?I spänningsfältet mellan behov och förmåga?, ?Att berätta sig till mening? och ?Ohälsa i ett socialt rum?.

Inledning: Psykisk ohälsa är ett växande problem som ses hos både individer och i samhället i stort, det medför stora kostnader och lidande för individer och anhöriga. Många av de med psykisk ohälsa söker hjälp i primärvården men primärvården är dåligt rustade för att hjälpa dessa personer. Distriktssköterskor träffar en stor del av befolkningen och därmed många människor med psykisk ohälsa. Med anledning av detta önskar uppsatsen beskriva distriktssköterskans arbete med patienter som upplever psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa och analysera forskning om distriktssköterskors omvårdnad riktad till patienter som upplever psykisk ohälsa, ur ett primärvårdsperspektiv.Metod: Forskningsplanen är utformad som en systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa data, Mixed methods.

Studiens syfte var att undersöka vilka former av psykisk ohälsa som skolkuratorer mötte samt hur de arbetade med detta. Vi har därför utfört en kvalitativ studie och intervjuat sex skolkuratorer som arbetar med högstadieelever. Resultatet visade att psykisk ohälsa var ett mångtydigt begrepp, men att de mest centrala formerna av psykisk ohälsa i skolan var stress, prestationsångest och självskadebeteende. Skolkuratorernas arbetsuppgifter upplevdes som diffusa, men de tre mest framträdande arbetsuppgifterna i samband med psykisk ohälsa var kartläggning, enskilda samtal samt att remittera elever vidare till andra aktörer. Skolkuratorerna fokuserade främst på akuta insatser vilket resulterade i att det förebyggande arbetet att motverka psykisk ohälsa blev eftersatt.

Syftet med studien var att ta reda på vad i den hästunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hästunderstödda terapin kan öka välmående hos barn med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hästunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien från tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hästen-, miljön- och terapeuten fyller i den hästunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment.

Studiens övergripande syfte är "Att ur ett livsloppsperspektiv beskriva och analysera äldre personers erfarenheter av och berättelser om psykisk ohälsa och hur de upplever att den påverkar åldrandet". De ursprungliga frågeställningarna var: "Hur upplever äldre personer att åldras med psykisk ohälsa?" och "Hur kan psykisk ohälsa bland äldre förstås ur ett livsloppsperspektiv?". Under studiens gång utkristalliserades en tredje frågeställning som ett analytiskt resultat av datamaterialet. Den lyder: "Vilka livsstrategier använder dessa personer för att hantera sina liv med psykisk ohälsa?"Sex personer mellan 65 och 85 år intervjuades om sin subjektiva erfarenhet av att leva med psykisk ohälsa.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Perinatal  psykisk  ohälsa  (psykisk  ohälsa  under  graviditet  eller  efter  förlossning)  drabbar kvinnor under en känslig period i livet. Forskning har tidigare fokuserat mer på psykisk ohälsa efter förlossning, men det är nu känt att psykisk ohälsa är vanligt även under graviditeten. För att kunna hjälpa kvinnor med perinatal psykisk ohälsa och stödja dem i föräldrarollen behöver barnmorskor  kunskap  om  hur  kvinnor  upplever  fenomenet.  Syftet  med  denna  studie  var  att belysa  kvinnors  upplevelse  av  perinatal  psykisk  ohälsa.  En  systematisk  litteraturstudie inspirerad av meta-syntes utfördes. Elva kvalitativa studier analyserades. Två huvudkategorier framkom, Att leva med perinatal psykisk ohälsa samt Att ta sig ur perinatal psykisk ohälsa.

Syftet med undersökningen var att få en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa samt idrottsundervisningens påverkan på psykisk hälsa.Det var en kvantitativ undersökning med enkäter, där 124 högstadieelever från två mellansvenska skolor besvarade enkäten.Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa positivt när det gäller att känna sig avslappnad, humöret, självuppfattning och bättre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansåg att de i idrottsundervisningen fick de lära sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hälsan hela livet.Däremot upplevde flertalet av eleverna att det som händer i omklädningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas påverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer. .

Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohälsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende på respondenternas utbildningsnivå och tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa. Studien är en delstudie ur projekt Psykisk Ohälsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohälsa användes frågeformuläret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vårdpersonal skedde via enhetscheferna på ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vårdpersonal som dagligen arbetar med människor med psykisk ohälsa tillfrågades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivåer och statistisk signifikans återfanns endast vid ett påstående, där respondenterna tog ställning till om det bästa sättet att omhänderta människor med psykisk sjukdom var att låsa in dem.

En möbel som har ett tydligt program, en tydlig funktion kan vara begränsande. I min metod har jag utgått ifrån en möbel och förbisett dess program för att vidga mitt sökfa?lt när jag har gjort om den. Jag har sett begreppen funktion, upplevd funktion och materiell funktion som värden som går att höja eller sänka. Möbelns nätverk av komponenter har tillåtits bli instabilt för en stund, för att sedan se till helheten och göra nätverket stabilt åter igen - programmet får komma tillbaka men med en ny gestaltning..

Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt är en sårbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsättningar, kognitiva och motoriska nedsättningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen är begränsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur väl de anpassat sig efter sina förutsättningar. Föreliggande uppsats jämförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hälsa enligt SDQ vid 18 års ålder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lägre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelåg skillnader i rapporterade kamratrelationer då de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populära än kontrollgruppen.

Syftet med undersökningen är att utreda och jämföra hur barn och pedagoger ser på barns psykiska hälsa. Våra frågeställningar är: Vad innebär psykisk (o)hälsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försämra respektive förbättra den psykiska (o)hälsan? Anser barn och pedagoger att barnen är utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbättra barnens psykiska hälsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

Syftet har varit att undersöka om det föreligger ett samband mellan socioekonomisk position och psykisk ohälsa i ålderdomen och om detta samband till någon del kan förklaras av ett samband mellan socioekonomisk position och fritidsaktiviteter. Det har för detta ändamål gjorts ordinala logistiska regressionsanalyser där utbildningens alternativt inkomstens samband med psykisk ohälsa kontrollerats för fritidsaktiviteter. Den beroende variabeln har skapats utifrån befintligt datamaterial från de representativa undersökningarna SWEOLD och LNU. Kombinationen av datamaterial från dessa två undersökningar har möjligjgjort longitudinella analyser. Studiens analyser visade att kulturella aktiviteter och ett generellt rikare fritidsliv förklarade till viss det negativa sambandet mellan utbildning och psykisk ohälsa alternativt inkomst och psykisk ohälsa..

Psykisk ohälsa är idag den främsta anledningen till längre sjukskrivningar, något som leder till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid många former av psykisk ohälsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gäller att främja arbetsförmåga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vägledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohälsa och förbättra arbetsförmåga för deltagare (n=10) med både psykisk ohälsa och nedsatt arbetsförmåga. Behandlingen sträckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohälsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivån eller arbetsförmågan.